Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
P-pillerkartor. Bild: Alamy
Nyheter Kroppen

Nytt super-p-piller snart möjligt

Ta p-piller bara en gång i veckan – eller endast när du ska ha sex och vill förhindra graviditet? Inom fem år kan det vara här. Studier om att använda abortpillret mifepriston som preventivmedel är på väg in i slutfasen. »Det är ett genombrott« säger gynekologiprofessor Kristina Gemzell Danielson.

Kristina Gemzell Danielsson. Foto: Linus Hallgren.

Det har varit känt sedan 1980-talet att abortläkemedlet mifepriston även fungerar som både preventivmedel och akut p-piller. Men den slutgiltiga studien som krävs för ett godkännande från läkemedelsmyndigheterna har inte kunnat genomföras. Förrän nu.

Mycket pekar nu mot att mifepriston är ett riktigt »superpiller«. Det menar studiens projektledare Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.

– Mifepriston kan användas som vanligt p-piller, akut p-piller och abortpiller, och har andra positiva hälsoeffekter som vi studerar parallellt. Mifepriston bidrar till att förhindra bröstcancer, äggstockscancer och lindrar rikliga mensblödningar, endometriossmärta, myom och humörpåverkan under PMS. Så det är fantastiskt på det sättet, säger hon till Ottar.

»Mifepriston kan användas som vanligt p-piller, akut p-piller och abortpiller, och har andra positiva hälsoeffekter.«

Kristina Gemzell Danielsson

Som preventivmedel är mifepriston flexibelt. Pillret tas regelbundet en gång i veckan eller vid behov – antingen precis innan eller efter sex, för att förhindra graviditet. Tidigare studier har visat på få biverkningar. Men de har gjorts i mindre skala och med annan dosering än de 50 mg som är aktuellt när mifepristone ska användas som preventivmedel.

Skälet till att forskningen inte gått i mål tidigare, trots att Kristina Gemzell Danielsson såg potentialen redan på 1980-talet, beror på problem med tillstånd och finansiering. Tabletter på 50 mg är väldigt svårt att få tag i eftersom mifepriston i stort sett bara används som abortpiller i dag – och då ges dosen 200 mg. Att producera tabletter enbart till studien är för dyrt. Det är också svårt att få tillstånd för studier som kan kopplas till abort.

»Abortfrågan väcker ett motstånd. Samtidigt har viljan att stötta studien ökat kraftigt efter att amerikanska högsta domstolen rev upp Roe mot Wade.«

– Abortfrågan väcker ett motstånd. Samtidigt har viljan att stötta studien ökat kraftigt efter att amerikanska högsta domstolen rev upp Roe mot Wade och flera delstater införde abortförbud. Det visar att hoten tas på allvar och att tillgången till medicinsk abort och preventivmedel anses viktig.

Försämringen av tillgång till abort i USA de senaste åren kan ha inverkat både positivt och negativt på möjligheten att utveckla det nya p-pillret, tror Gemzell Danielsson. En tidigare ansökan om att genomföra studien i Georgien fick avslag, och hon tror att mifepristons koppling till abort påverkade beslutet.

Abortpiller. Bild: Womenonwaves.

»I Sverige finns inga lagar som hindrar att använda mifepriston som preventivmedel.«

Till slut hittade forskarna tabletter i rätt storlek i Moldavien, där myom i livmodern behandlas med mifespriston i dosen 50 mg. Kristina Gemzell Danielsson samarbetar med den internationellt kända läkaren Rebecka Gomperts, chef för aborträttsorganisationen Women on Waves. Organisationen har nu fått tillstånd att genomföra en studie med knappt tusen kvinnor i Moldavien. De planerar även för studier i Nederländerna, och eventuellt även i Sverige.

I Sverige finns inga lagar som hindrar att använda mifepriston som preventivmedel. Visar studien goda resultat och den europeiska läkemedelsmyndigheten ger sitt godkännande uppskattar Gemzell Danielsson att det nya p-pillret går att köpa inom fem år. Och hon tror att tidsplanen håller.

– Jag det gör jag, när vi har kommit så här långt.


Text Helena Björk

Bild Alamy

LÄS OCKSÅ:


Fler artiklar

Ayaat Abdelaziz och Artika Singh är två aktivister som från helt olika perspektiv och platser i världen arbetar för förändring. Med fokus på intersektionalitet, antirasism och sexuell hälsa kämpar de mot fördomar, motstånd och systematiska orättvisor. Här berättar de om sina hjärtefrågor, största utmaningar och framtidens visioner.
Intervju Kroppen

Hej aktivister!

Artika Singh och Ayaat Abdelaziz kämpar båda för kvinnor och ickebinäras rättigheter på varsin sida av världen.

Krönika Kroppen

Hur hanterar vi att leva i krig?

Joumana Haddad skriver från Libanon om sin mamma som genomlevt fler tragedier än vad en människa borde klara av.

Essä Kroppen

Av med masken

Clara Törnvall berättar om den svåra konsten att »avlära« sig från att kamouflera sitt sedan barnsben inlärda beteende.

Reportage Kroppen

Gos-skola för ovana

Hos gosproffset Klara Ward får den som vill bli mer bekväm med beröring öva sig.