Sex på samiska

Som tonåring började Johan Sandberg McGuinne att samla på ord för snö på de samiska språken. För hand skrev han ned alla ord han kunde hitta som representerade snö i olika former. Idag är Sandberg McGuinne författare, jojkare, översättare och lärare, bland annat i sydsamiska. Snöordlistan har han kvar, numera i digitalt format. Hittills utgörs den av 571 olika ord. Ett exempel på sydsamiska är fleavmoe, som på svenska betyder ungefär torr och lätt dammsnö. Orörd snö som saknar spår heter varhabpehth, och heblieär namnet för lössnö som lätt blåses bort.

De samiska språken (uppdelade i nord, lule-, pite-, ume- och sydsamiska) är mycket ordrika, särskilt när det gäller ord som beskriver natur, djur och terräng. Men när det kommer till sexualitet är ordbanken betydligt fattigare. Av de svensk-samiskaordböcker som återfinns på Sveriges största bibliotek, Stadsbiblioteket i Stockholm, är det endast en av fem som inkluderar en samisk översättning av ordet samlag. Ord för kön återfinns bara i hälften av böckerna.

»Samiska ungdomar vill kunna prata om sexualitet.«

Peter Steggo, översättare i Jokkmokk, berättar att han och en kollega, i en svensk-pitesamisk översättning av läroplanen för förskolan, såg att det inte fanns någon given översättning för kön på pitesamiska. I brist på alternativ kom de till slut att använda ordet sjärrve. Sjärrve betyder kön på lulesamiska som är ett närbesläktat språk. Johan Sandberg McGuinne berättar i sin roll som lärare om sin bild av unga samers relation tillspråk och sexualitet.

– Samiska ungdomar vill kunna prata om sexualitet, men på grund av få ekonomiska resurser, och ordböcker som ofta kan kännas väldigt puritanska för någon som är 15 år, så saknar de helt enkelt orden, och då blir samtalen på svenska istället.

– Det är synd, för det gör helt enkelt något med oss: om vi saknar sfärer där samiskan kan användas så formas hålrum i våra inre, och är de kopplade till delar som är viktiga för vår identitet – som sexualitet, relationer och att komma någon nära – så finns risken att man känner sig tvingad att byta språk för att nå »hela vägen fram«.

Johan Sandberg McGuinne framhåller att även unga som har ett starkt samiskt språk ställs inför ett dilemma eftersom de ofta kommer från områden där det finns en kyrklig tradition som inte bäddat för att språket kring sexualitet ska få utvecklas. 2022 kom Anne Wuolab, författare, journalist och modersmålslärare i nordsamiska, med idén att hålla ett panelsamtal med titeln »500 ord för snö – 0 för sex?« under Umeå Litteraturfestival 2023, och så blev det. Under festivalen lyfter Anne Wuolab frågan om samiska språk och sexualitet i ett historiskt perspektiv, och menar att det utbildningssystem som Sverige påtvingade Sápmi resulterade i stora förändringar i samers språkbruk. Det samtidiga införandet av kristendomen kom också att påverka människors världsbild och värderingar.

I Sápmi där naturreligion – även kallat shamanism – dominerat, kom introduktionen av det kristna konceptet »helvete« att bli en vändpunkt.

– Innan kristendomen fanns inget helvete, säger Anne Wuolab.

Inom shamanismen talas inte heller om sex som någonting skamfyllt. Dåtidens kristna värderingar om rätt och fel, dygd och synd, kom att skapa en stark rädsla i Sápmi, menar Wuolab. Erotik, som enligt kyrkans värderingar var något tabubelagt, blev riskabelt för sameratt våga tala öppet om.

Den försvenskningspolitik av Sápmi som genomfördes under 1900-talet har resulterat i svåra språkförluster hos den samiska befolkningen. Under 1960- och 70-talen valde många föräldrar att inte lära ut samiska till sina barn då de själva hade erfarit det förtryck och utanförskap som att tala språket medförde i vardagen. Resultatet blev att många samer förlorade sitt språk.

– Jag hör ofta tonåringar prata om kärlek, och att de vill kunna uttrycka kärlek på samiska för att det ska kännas »på riktigt«, det känns fint, säger läraren Johan Sandberg McGuinne.

»Det kan säkert ha funnits fler ord och uttryck för sexualitet än vi känner till idag.«

Framtiden för samiska ungdomar att ha ord för att prata om sex på sitt språk ser enligt Sandberg McGuinne ändå ljus ut. Samtidigt poängterar han att det finns stora skillnader beroende på vilket av de samiska språken man pratar.

– Unga pratar mer om sex idag, och det finns poddar med sexteman för tonåringar på samiska, men de är nästan uteslutande på nordsamiska.

– Ett levande språk är i ständig förändring och där det saknas ord kan vi skapa nya, säger översättaren Peter Steggo och tillägger:

– Det kan säkert ha funnits fler ord och uttryck för sexualitet än vi känner till idag.

Som en möjlig återupptäckt av queera ord tar Johan Sandberg McGuinnes ett exempel med ordet tjöövlehke.

– Jag satt och bläddrade i gamla ordböcker från syd- och umesamiskt område och snubblade över ordet. Det har tre grundbetydelser, som alla på något sätt skvallrar omen samisk syn på queerhet innan tvångskristningen. Dels betyder det klarseende, någon som kan se den andra sidan, eller förutspå saker som ska hända. Dels även som en person som är »ointresserad« av det motsatta könet, och slutligen – stolt. Trots sin ursprungliga positiva innebörd fick tjöövlehke under 1950-talet en negativ klang och försvann ur språket.

Det moderna samiska sexualitetsvokabuläret har de senaste åren bestått övervägande av låneord från norskan såsom homoe, lesbiske, och transe.

– Precis som man återtagit ord som queer, tänker jag att tjöövlehke är ett ord som ganska naturligt borde återupptas i sydsamiskan som ett ord för hbtq+-personer, säger Johan Sandberg McGuinne.

Framförallt för att det kombinerar pride, en queer identitet och dessutom lyfter den spirituella roll som hbtqi-personer haft traditionellt.

Text Amélie Kiyomi Marmenlind

Illustration Albin Granberg