»Unga ’välartade’ pojkar åtalas«

Moa Bladini är lektor i straffrätt vid juridiska institutionen på Göteborgs universitet. Hon är en av tre forskare som studerar effekten av den nya våldtäktslagen i det pågående projektet »Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på rättsligt tänkande och praktik«.

Hur har lagen tagits emot av åklagare, advokater och domare?

– Vi har träffat ett flertal åklagare som inledningsvis uttryckte en osäkerhet kring lagens innebörd och hur de skulle arbeta, men det tycker jag har satt sig med tiden. De flesta åklagare som vi har pratat med är överlag positiva.

– Advokaterna är fortfarande relativt kritiska. Många säger att det är som ett lotteri, att det är rätts osäkert och att förklaringsbördan flyttats till den misstänkta.

– Domarna har inte sagt så mycket. Men vi har fått kommentarer om, och själva noterat, att en annan typ av tilltalade kommer in i rättssalen – unga, »välartade« pojkar som åtalas för allvarliga brott. Jag tror att det är en utmaning för rättsväsendet, säger Moa Bladini.

Sedan lagen infördes har antalet anmälningar, åtal och fällande domar ökat–har ni samma bild som Brå, att lagen har fått effekt i praktiken?

– Det ser vi också, att lagen går att tillämpa. Men jag tror att det finns en risk att siffrorna går ner efter höjningen av minimistraffet för våldtäkt förra året, från två till tre år. Ett högre straff betyder visserligen inte att beviskravet höjs, men ofta blir det ändå större krav på robustheten i bevisningen. Och även om det finns tekniska bevis så handlar det mycket om att bedöma trovärdigheten i de här fallen.

Hur har den nya lagen påverkat rättens syn på hur en våldtäkt ser ut i praktiken?

– Vi har bland annat studerat tolv domar för oaktsam våldtäkt närmare. Det visade sig att stereotypa föreställningar fortfarande förekommer, men vi såg också att myterna utmanades av domstolen, att man till exempel ifrågasatte att ett brottsoffer måste gråta.

– Men bland många jurister finns det en stor okunskap kring vissa saker som aktualiseras i sexualbrotten och ett behov av mer utbildning, till exempel kring »frozen fright« som vi vet är en väldigt vanlig reaktion. Det gäller också hur vi reagerar på alkohol och droger och vad som betraktas som rationella strategier för kvinnor i hotfulla situationer.

– Sex är kopplat till vårt vardagsliv, de flesta av oss har erfarenhet av (frivilligt) sex, och utan kunskap och utbildning ökar risken för att de rättsliga aktörerna i domstol påverkas av sin egen förståelse av sexualitet när de tolkar bevisningen.

Text Anna Dahlqvist