Facken i förändring

Vid 29 års ålder kändes det som att Emmeli Persson höll på att drunkna. Hon hade man, hus och två barn. Men hon kunde inte andas, och om hon inte gjorde något så skulle hon dö. Det fanns två alternativ – att simma eller att sjunka.

Emmeli simmade. Efter 15 år tillsammans separerade hon från barnens pappa. Det var inget lätt val att göra, en stor kris i livet.

Det första hon tänkte när hon bestämt sig för att separera var att hon aldrig mer skulle leva med en man. Trots det skulle det dröja ännu en stund innan hon slogs av insikten att hon är bisexuell.

Emmeli Persson kliver upp på ett väggblock, går till ena hörnet och sätter en spik i ett stålband, tar ett kliv till nästa regel, sänker spikpistolen och skjuter fast stålbandet med två snabba spikar, tar ännu ett kliv och repeterar momentet.

När hon började på Lindbäcks husfabrik i Piteå 2005 var hon ensam tjej bland närmare 50 anställda.

– Jag gick bygglinjen på gymnasiet så jag var van. Jag hade skinn på näsan. Men jag var tvungen att bevisa vad jag kunde. Det kunde vara lite »lilla gumman« ibland.

»Företaget jobbar aktivt för att locka till sig fler kvinnor. I dag kommer var tredje arbetsansökan till Lindbäcks från en kvinna.«

Mycket har förändrats sedan Emmeli Persson började på Lindbäcks. I dag är de över 200 anställda och det familjeägda företaget jobbar aktivt för att locka till sig fler kvinnor. I dag kommer var tredje arbetsansökan till Lindbäcks från en kvinna.

– Det är bra för att vara industrin, säger Emmeli.

Om någon av hennes arbetskamrater skulle komma ut som hbtq-person tror hon inte att det skulle väcka några stora reaktioner. Men att avvika från normen är svårt och hon tror att det kan vara extra svårt att komma ut inom industrin.

– Det finns en machonorm kvar trots allt. Det är bara jag som är öppet bisexuell och en annan kvinna som är gift med en kvinna. Men det måste finnas fler än vi som inte är heterosexuella. Det är tragiskt om folk inte vågar vara öppna.

Hon vill se en ökad kunskap. Ingen anställd ska känna att den måste dölja vem den egentligen är.

Därför blev hon glad när hennes eget fackförbund GS på förra årets kongress bestämde att de ska hbtq-certifieras. GS står för Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch och organiserar 50 000 medlemmar.

Emmeli Persson gick upp i talarstolen inför hundratals ledamöter och argumenterade för att kongressen skulle rösta ja. När förslaget gick igenom tänkte hon att de var på rätt väg.

– Jag kände hopp om framtiden.

»Jag råkade hamna på toaletten med en tjej. Jag berättade för en av mina bästa vänner vad som hänt och sa: Vet du, jag tror att jag är bi.«

Men det är inte alla som tycker att det är fackets uppgift att lägga tid och pengar på hbtq-frågan, enligt Emmeli. Själv tycker hon absolut att det hör till fackets ansvar.

Finns inte risken att hbtq-certifieringen blir en pappersprodukt, en fin stämpel att visa upp?

– Jo, men den görs om vart tredje år. Det kommer att ge ombudsmännen i Stockholm bättre kunskap, och när de lär sig kommer det att regna ner på oss förtroendevalda.

Vad ska förändras med kunskap?

– Rädsla för det som är annorlunda beror ofta på okunskap. Men börjar folk att förstå så är det inte så skrämmande längre.

Vad kommer du att lära dig?

– Man lär sig alltid något nytt. Jag vill ha en samhällsförändring. Och jag vill att vi inom GS ska gå först fram bland alla LO-förbund.

Efter skilsmässan experimenterade Emmeli Persson lite med sin sexualitet. På hennes egen inflyttningsfest gick det upp för henne att hon kanske inte är heterosexuell.

– Jag råkade hamna på toaletten med en tjej. Jag berättade för en av mina bästa vänner vad som hänt och sa: Vet du, jag tror att jag är bi.

– No shit, sa hon. Det vet väl alla.

För Emmeli var det skönt att hitta ett ord som kunde definiera henne. Även om hon är emot att folk delas in i grupper så tror hon att den som inte känner sig hemma i den heterosexuella normen behöver ord för att definiera sig själv.

– En del tycker att det är för många förkortningar och konstiga benämningar. Queer, transsexuell, icke-binär och så vidare. Måste vi kalla allt för något? Ja, för mig var det viktigt att kunna sätta ord på vem jag är. Jag tror att det är viktigt för alla och att vi lär oss vad de här förkortningarna och orden betyder.

Att hon aldrig mer skulle leva med en man ändrades dock. Hon hittade sin kille, sin stora kärlek på jobbet, och nu ska de bygga hus tillsammans.

Vad hon vet är det ingen på hennes jobb som har reagerat på att hon är bisexuell. Genom att själv vara öppen tror hon att hon kan göra skillnad.

– Kan jag hjälpa bara en enda person, då hjälper jag en hel värld.

Marie Edholm är journalist och tf redaktionschef på Dagens Arbete.

David Lundmark är fotograf.

Artiklarna om hbtq-certifiering är gjorda i ett samarbete mellan Ottar och Dagens arbete, och publiceras i båda tidningarna samtidigt.

Läs fler artiklar på temat på Dagens Arbetes webblats:

»Ingen ska behöva dölja vem den är« Reportaget med Emmeli Persson.

»Ingen medlem i GS ska bli exkluderad« Intervju med GS ordförande Per-Olof Sjöö.

»Jag känner mig lite homosexuell idag« om ockupationen av Socialstyrelsen 1979.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

ENKÄT

Vi frågade arbetskamrater till Emmeli på Lindbäcks husfabrik i Piteå: Tycker du att det är bra att GS hbtq-certifieras?

Fredrik Öhlund

– Det tycker jag verkligen. Personligen tycker jag inte att det borde behövas, för alla ska behandlas lika oavsett läggning. Jag tror att alla skulle vara välkomna hit. Men just i mansdominerade yrken kan det kanske vara svårare att komma ut med vem man egentligen är.

Jim Stenberg

– Ingen man har kommit ut som homosexuell här på jobbet. Speglar vi samhället så borde det väl finnas någon. Även om ingen här skulle tycka att det var konstigt så kan det finnas många personliga skäl till att man inte vill berätta.

GS ORDFÖRANDE HOPPAS ATT HAN FÅR »BROTTAS LITE MED SIG SJÄLV«

– Vi har jobbat väldigt strategiskt med vår värdegrund ända sedan vi bildades 2009. Det blir en naturlig fortsättning att gå vidare med en certifiering. I våra stadgar står det att vi ska jobba för alla människors lika värde.

Vilken skillnad kommer det innebära för era medlemmar?

– Ingen medlem i GS ska bli exkluderad eller diskriminerad av något skäl. Sen hoppas jag också att vi ska kunna påverka samhället på sikt.

Vad tror du att du själv behöver lära dig kring hbtq?

– En av poängerna med att göra detta är att man inte vet det förrän man ställs inför frågorna. Man tror ofta att man själv är helt fördomsfri, men när det kommer till kritan så är man inte det.

HBTQ-CERTIFIERING – SÅ FUNKAR DET

+ Sedan 2008 har organisationen RFSL erbjudit hbtq-certifiering, en utbildning som ger företag eller organisation »verktyg för att kunna arbeta systematiskt med likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter«. Fokus ligger på hbtq-personers livsvillkor och de normer som är kopplade till kön och sexualitet.

+ Efter certifieringen ska organisationen arbeta aktivt för att bemöta patienter, kunder, medlemmar eller medarbetare respektfullt oavsett sexuell läggning, kön, etnicitet, eller ålder. De ska också ha bildat en hbtq-grupp med representanter från ledning, HR, fack och arbetstagare.

Källa RFSL

TIDSLINJE – HBTQ-RÄTTIGHETER I SVERIGE

1944 Homosexualitet är inte längre straffbart. En högre åldersgräns på 18 år införs dock för homosexuellt umgänge, medan den är 15 år för heterosexuellt umgänge.

1952 Organisationen Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, bildas.

1969 Stonewall-revolten äger rum i New York. Homosexuella och transpersoner gör uppror mot polisen som länge trakasserat dem. Upproret ses som startpunkten och inspirationen för den moderna globala hbtq-rörelsen.

1971 Sveriges första pride-demonstration hålls i Örebro där ett av kraven var att “två av samma kön skall få gifta sig med varandra”.

1972 Personer som bedöms ha en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen (diagnosen transsexuell) får rätt att genomgå könskorrigerande behandling, och att byta juridiskt kön.

1978 Åldersgränsen för samkönat sexuellt umgänge sänks till 15 år.

1979 Homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar, där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.

Frigörelseveckan – föregångaren till Stockholm Pride – hålls för första året i Stockholm.

1988 Sambolagen blir lika för hetero- och homosexuella par.

1995 Partnerskapslagen för homosexuella införs. Homosexuella får dock inte gifta sig i kyrkan.

1998 Tasso Stafilidis (V) är den första politikern som kandiderar till riksdagen och är öppen med sin sexuella läggning.

1999 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, tillsätts.

2002 Sveriges riksdag röstar ja för homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar och lagen träder i kraft året efter. Det dröjer dock till 2012 innan det första samkönade manliga paret tillåts adoptera ett barn.

2003 “Hets på grund av sexuell läggning” inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp.

2005 Lesbiska par får rätt att genomgå assisterad befruktning med donerad sperma (insemination eller IVF) via sjukvården.

Sexuell läggning och kön blir ett skäl för att kunna söka asyl i Sverige.

2006 Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling på grund av sexuell läggning och kön i skolan, införs.

2009 En könsneutral äktenskapslagstiftning röstas igenom i riksdagen. Samkönade par får nu rätt att vigas i kyrkan.

“Könsöverskridande identitet eller uttryck” lades till diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagstiftningen.

2013 Lagen om tvångssteriliseringar av transpersoner avskaffas. Sedan 1972 har cirka 800 personer som genomgått könsbekräftande behandling tvångssteriliserats.

2017 Regeringen beslutar att alla transpersoner som tvångssteriliserats fram till 2013 ska få skadestånd av staten.

Regeringen går ut med att de kommer presentera ett lagförslag under 2018 om att individen själv ska kunna välja juridiskt kön, utan att behöva genomgå en medicinsk utredning.

REGNBÅGSFLAGGANS HISTORIA

Regnbågsflaggan – prideflaggan – är en symbol för hbtq-personers rättigheter och hbtq-rörelsen samt står för mångfald, respekt och fred. Regnbågens färger symboliserar mångfalden inom hbtq-rörelsen. Hur många och vilka färger som används skiljer sig åt, men oftast är det sex: Rött, orange, gult, grönt, blått och violett.

Flaggan togs fram av konstnären och gayaktivisten Gilbert Baker, som avled i mars i år, 65 år gammal. Baker skapade flaggan 1978 när hbt-rörelsen ville hitta en symbol för att spegla mångfalden i rörelsen. I originalversionen bestod flaggan av åtta färger, där varje färg hade en symbolisk innebörd. Rosa = sex, Rött = liv, Orange = helande, Gul = solen, Grön = naturen, Turkos = konsten, Indigoblå = harmoni, Lila = själen/anden.

Till flaggans 25-årsjubileum 2003 ombads Gilbert Baker att tillverka världens längsta regnbågsflagga, en 2 km lång flagga som bars genom Key West i Florida.

Carolina Hemlin är chefredakör på Ottar.