Ottar blir huvudperson i ny roman

– Det var så självklart. Jag tror inte ens jag hade en annan person i åtanke, säger författaren Marie Lok Björk.

Författaren Marie Lok Björk håller feminism och jämställdhet nära hjärtat, det är ofta återkommande teman i hennes böcker. Nu är hon aktuell med Jag vill riva upp himmel och jord, en roman som bygger på Elise »Ottar« Ottesen-Jensens liv och som handlar om hur hon drog igång den sexualpolitiska kampen i Sverige.

Efter att tidigare skrivit en roman baserad på hennes morfars mor fastnade hon för formen. Under arbetet med den boken, som utspelar sig under en tid i Sverige då abort inte var lagligt och det inte fanns några preventivmedel, fick Lok Björk djupdyka i de sexualpolitiska frågorna. Att Elise Ottesen-Jensen skulle bli huvudperson i hennes nästa bok blev då givet. 

»Med en roman kanske fler får chansen att lära känna henne«

RFSU-grundaren Ottesen-Jensen är allmänt känd inom feministiska och historiska kretsar och att skildra hennes liv är inget nytt. Det finns både biografier och dokumentärer i film, ljud och skrift. Med romanen hoppas Marie Lok Björk att Ottar ska ta en större plats och bli mer erkänd i historieböckerna för sitt arbete inom sexualpolitiken. Det som skiljer Lok Björks bok från tidigare porträtt av Ottar är just romanformen, som tillåter en mer kreativ frihet. 

– Jag tycker det finns förhållandevis lite om henne. För en person som har gjort så mycket, för så många, borde det finnas mer. De tidigare böcker som skrivits om Elise är faktaböcker eller biografier. De som plockar upp de böckerna är oftast folk som redan har ett intresse. Med en roman kanske fler får chansen att lära känna henne.

Boken tar avstamp år 1900 i Norge, när Elise är 14 år och vägrar konfirmera sig. Sedan får läsarna hänga med i livsresan fram tills att Ottar blir den vi känner henne som idag, runt bildandet av RFSU.

– Ofta porträtteras hon som den coola, lite punkiga damen som hon var senare i livet, men jag vill visa varför hon blev den hon var.

Att skriva om en verklig person i romanform är inte helt lätt, berättar Marie Lok Björk. Samtidigt som man vill förhålla sig till verkligheten måste man våga ta vissa kreativa friheter. Elise är känd som en relativt privat person, vilket gör att man inte helt vet allt om henne, så Marie har behövt fylla luckorna, men är noga med att poängtera att i en roman är inte allt fakta. 

– Jag kommer även att hänvisa till andra biografier och porträtt för den som är intresserad att läsa mer om Ottar, i början av boken.

»Här får man läsa om ett spännande livsöde, med allt annat på köpet.«

Under sin research åkte Marie Lok Björk till Norge för att besöka Elise barndomshem och röra sig i den miljö som så starkt påverkat hennes karaktär. Hon har även skapat sitt eget privata Ottarbibliotek där hon samlat fakta från tidigare biografier och dokumentärer, samt Elise egna böcker. 

Något som förvånat henne var Ottars relation med författaren Moa Martinson, som har blivit ett sidospår i romanen. 

– Jag blev positivt överraskad av hennes relation med författaren Moa Martinson. När Ottar var ansvarig för kvinnosidan på tidningen Arbetaren upptäckte hon Martinson. Hon hade ingen skolutbildning, men när hon skrev in till tidningen så såg Elise potentialen. 

Boken stannar år 1933, ett segerår för de båda kvinnorna då Elise Ottesen-Jensen är med och bildar RFSU och Moa Martinson debuterar som författare med Kvinnor och äppelträd. 

I Marie Lok Björks böcker går feminism och jämställdhet som en röd tråd. Hon tycker att romanformen är en bra form för att nå ut till en ny publik. 

– Jag vill att det ska vara ren njutning när man läser och så vill jag att man ska få med sig något. Här får man läsa om ett spännande livsöde, med allt annat på köpet. 

Det finns även delar av Ottars liv som är svårare att skriva om än andra. Trots att Ottar är en hyllad sexualpolitisk pionjär i Sverige så finns det värderingar som Marie Lok Björk tar avstånd ifrån. Ottar förespråkade under 1920-talet rashygien och sterilisering av personer med funktionsvariation.

– Jag har faktiskt inte med det i romanen. Men det är något jag är beredd på att få frågor om i intervjuer. Hon uttryckte exempelvis att hon ville sterilisera vissa med funktionshinder och hon tyckte att de barn som föddes med allt för svåra funktionshinder skulle få dödshjälp. Det är väldigt radikala tankar. 

Genom den känsloladdade titeln Jag vill riva upp himmel och jord får man en förståelse om vem Ottar var och hennes drivkrafter. Titeln är byggt på ett citat från Ottar.

– Man förstår att något är satt i rörelse, att något ska hända och att man vill förändra någonting. 

Text Nathalie de Alencar