Kris i hiv-arbetet efter halverad budget
Utbildningar dras in, kondomkampanjer stoppas och tidningen Insikt läggs ned. Det är några av konsekvenserna bara några månader efter att 75 miljoner av de statliga hiv-pengarna försvunnit, visar Ottars rundringning. I slutändan finns en risk för ökad spridning av hiv.
Det var vid regeringens höstbudget som beskedet kom, utan förvarning, att det statliga hiv-anslaget för att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner skulle skäras ned. Från 145 miljoner kronor till 75 miljoner kronor. Landstingen och kommunerna får själva skjuta till pengar.
Kritiken lät inte vänta på sig men beslutet försvarades av folkhälsominister Gabriel Wikström som menade att det bara handlade om en förskjutning av ansvaret – från staten till lokala och regionala politiker. Det är upp till dem att prioritera hur budgeten ska fördelas.
»Nätverket hade tidigare en budget på tre miljoner kronor. I år blev det noll.«
För Kunskapsnätverket hiv/STI Norr blev konsekvensen att pengarna helt uteblev. Nätverket, där landsting och regioner i Norrbotten, Västerbotten. Västernorrland, Jämtland och Härjedalen ingår, hade tidigare en budget på tre miljoner kronor för sitt förebyggande arbete. I år blev det noll kronor.
– Beskedet kom som en blixt från en klar himmel, säger Åsa Nordberg, som arbetade som projektanställd i nätverket, men som nu har fått sluta när projekten avslutas i förtid.
Nätverket har beviljats ett litet omställningsbidrag för att kunna avsluta de flesta projekten som pågår, berättar Anna-Karin Öberg, som sitter i nätverkets ledning.
–Till exempel får vi lägga ned ett projekt som riktar sig till personer som injicerar droger, men också ett förebyggande arbete för dem som lever med hiv. Det är osäkert om utbildningsinsatserna tillsammans med Länsstyrelsen, riktade till personer som köper och säljer sex, kan genomföras, säger Anna-Karin Öberg.
Inte heller Kunskapsnätverket Adlon i Region Halland eller Kunskapsnätverket hiv/STI Mellansverige fick några pengar. Flera landsting blev också utan pengar, bland annat Region Gotland och Landstinget i Kalmar län. För andra är det en ny verklighet att förhålla sig till, där det egna landstinget eller regionen gått in med egna pengar.
Ett exempel är Lafa – enheten för sexualitet och hälsa, i Stockholms läns landsting, där tidigare budget på cirka 15 miljoner kronor har krympt till nio miljoner kronor. Tre av de tolv tjänsterna riskerar att försvinna och Lafa kommer förmodligen att ingå i en annan enhet som jobbar med folkhälsofrågor. Stora delar av informationsarbetet ryker.
– Vi måste självklart dra ned. Vi kommer inte längre att kunna ge ut vår tidning Insikt. Vi kommer inte heller att jobba med kondomkampanjer riktade till allmänheten, så som vi gjort tidigare år, säger enhetschef Gunilla Neves-Ekman.
Överlag måste arbetet formas om enligt henne så att »kunskapsspridningen sker på nya sätt«.
»Det är klart att det finns en risk för smittspridning nu.«
Det ekonomiska tappet innebär också att Lafa i princip inte kan satsa på bred utbildningsverksamhet kring sex och samlevnad utanför landstingets gränser, som de gjort tidigare.
Nedskärningarna av hiv-arbetet i landet oroar Peter Månehall, ombudsman på organisationen Hiv-Sverige.Värst tror han att det blir i regioner utanför storstadsområdena när det förebyggande arbetet i landstingens regi skärs ned samtidigt som frivilligorganisationerna är färre.
–Till syvende och sist blir det målgruppen som drabbas mest i och med att vårdpersonal och andra kanske inte hinner få information eller utbildningar, säger Peter Månehall.
Redan i oktober gjorde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en bedömning av konsekvenser efter att ha fått in synpunkter från landsting och regioner. Det fanns en stor oro för en minskning av det förebyggande arbetet kring hiv/STI-frågor, och därmed risk för en ökad smittspridning. En bedömning i landstingen är att vårdpersonal kommer få mindre möjlighet att ta del av nya kunskap och nya metoder, något som ger sämre patientsäkerhet.
– Detta var de farhågor som landstingen hade och sedan får tiden visa vad som händer. Det är klart att det finns en risk för smittspridning nu när pengar som gått till att förebygga är borta, säger Helen Lundkvist Nymansson på SKL.
Folkhälsomyndigheten ska senast den 1 maj lämna förslag till regeringen på en långsiktig fördelning till ideella organisationer på lokal och regional nivå.
Men Andreas Berglöf på RFSU, skräder inte orden med vad han tycker om beslutet att minska hiv-pengarna. Han vet att statens avsikt med nedskärningen är att landstingen och regionerna själva ska gå in med pengar, men frågetecknen är många.
»Det tar lång tid att bygga upp bra preventiva verksamheter och samarbeten, men det går snabbt att rasera.«
– Vem ska fylla ut detta glapp? Hur ska det fungera? 2017 blir ju ett mellanår eftersom ytterst få verksamheter hann reagera och ansöka om andra pengar, men kommuner och landsting hann inte heller reagera i sina budgetprocesser. Det tar lång tid att bygga upp bra preventiva verksamheter och samarbeten, men det går snabbt att rasera detta. Regeringen lovade att de tio välfärdsmiljarderna skulle fylla de statliga hiv-anslagen, men de kommer att gå till annat.
Agneta Borgström är frilansjournalist
Läs mer
http://www.dn.se/sthlm/venhalsans-personal-larmar-om-krislage/
https://www.svd.se/regeringen-halverar-anslag-mot-hiv
http://www.rfsu.se/sv/Sex-och-politik/Debattartiklar/Bantad-budget-kan-f…
