KK-språk i förändring?

Efter en diskussion med en vän går jag in på uppslagsverket Urban Dictionary och söker på »Friends with benefits«. Sökningen ger fem hela sidor med olika definitioner. Och vid en googling på det svenska begreppet »KK« eller »Knullkompis« verkar det inte heller finnas en exakt betydelse.

Personligen har jag alltid använt båda begreppen KK och Friends with benefits för en vänskapsrelation som utvecklas till att innehålla en sexuell relation, som (i bästa fall) inte påverkar vänskapen.

Men intressant är vad som kommer först. I KK kommer det sexuella först, i det engelska uttrycket i slutet. KK syftar alltså på en sexuell relation som har utvecklats till en vänskaplig relation, medan Friends with benefits syftar på en vänskaplig relation som har utvecklats till en sexuell. Eller hur ska de tolkas?

»Ord skapar vår förståelse av världen, de skapar mening«

Vad händer om det saknas en fastslagen definition av begrepp som rör sexuella relationer. Kanske till och med att två personer i samma relation använder begreppet på olika sätt. Hur förhåller sig sådana begrepp som KK och Friends with benefits till andra begrepp som till exempel engelskans Booty call, som kan beskrivas som en återkommande sexuell kontakt utan vänskap? Det är också ett begrepp vars innebörd blivit mer flytande över tid.  

Varför är det viktigt vad ett ord har för innebörd? Jo, för att ord skapar vår förståelse av världen, de skapar mening. Språk bygger på överenskommelser och genom att ha ett gemensamt språk har vi också en likartad förståelse om vad saker betyder.

Många nya begrepp i svenskan är hämtade ifrån eller inspirerade av det engelska språket, men de behöver inte användas på samma sätt i de olika språken för det. Ett spännande exempel är begreppet »dejta«. I USA kan folk dejta i flera år, medan i Sverige har vi traditionellt haft en annan kultur kring relationsbyggande. En dejt har – i alla fall tidigare – använts som ett begrepp för att träffa någon och känna på varandra för att undersöka om man vill inleda en relation. En dejt är en händelse, inte ett skede. Och något som är tidsbegränsat.

»Kulbo blev en snackis som gav upphov till en större diskussion om relationsbegrepp och icke-normativa samlevnadsformer.«

När det gäller språk kring relationsbyggande har det uppstått ett nytt begrepp på engelska; situationship. Situationskap. Det avser att beskriva att befinna sig i en relation som är oklar och utan gemensam bild av vad det är man bygger tillsammans.  

En svensk blivande klassiker är när den före detta partiledaren Håkan Juholt (S) i en intervju pratade om sin kulbo. Ordet kommer gå till historieböckerna, kulbo blev en snackis som gav upphov till en större diskussion om relationsbegrepp och icke-normativa samlevnadsformer.

En relation är något som byggs tillsammans med andra, om så inte med en planritning så med en idé om en riktning, Men alla byggnader påverkas av miljön som finns omkring dem och ett bygge påverkas alltid av andra faktorer än vad man planerat för.

När relationer har fått så många sätt att byggas på att katalogen inte rymmer alla, så har inte riktigt språket hängt med. Denna språkförbistring kan leda till att partnerna tror att de bygger olika former av hus, trots att de använder samma ord. Och om vi inte vet vad något är, så vet vi inte heller vad det inte är. Så vad gör vi om inte orden räcker till för att beskriva hur våra relationer ska byggas?

Emil Åkerö är författare