Att göra juridik tillgänglig handlar om klass
Erik Mägi och Lina-lea Zimmerman, författare till boken »Stjärnfamiljejuridik – Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv«, svarar på Sigrid Alikis debattartikel.
Sigrid Aliki ger både ris och ros till boken Stjärnfamiljejuridik i en debattartikel i tidningen Ottar. Aliki uppskattar bokens tillgänglighet och att den synliggör lagstiftningens normer, men anser att boken (och hbtq-rörelsen) saknar tillräckligt klassperspektiv. Vi som är författare till boken välkomnar diskussionen om juridikens roll i klassamhället.
Vår bok är dock inte en debattbok, utan en lärobok och praktisk handbok. Ett av våra uttalade syften var att göra familjejuridiken förståelig även för den som inte har råd att anlita en jurist, eller har jurister i sin bekantskapskrets. Ett ytterligare syfte var att ge yrkesverksamma personer kunskap om hur lagstiftningen fungerar för alla de familjer som inte passar in i normen. Hur galet det kan gå uppmärksammades nyligen när domstol upphävde en lesbisk kvinnas föräldraskap efter misstag från socialtjänsten.
»Vi hade gärna skrivet ett eget kapitel om klass, och även andra aspekter, men alla projekt behöver tyvärr sin avgränsning.«
Huvuddelen av boken (ca 280 sidor) beskriver därför dagens regelverk och hur olika familjer kan förhålla sig till lagstiftningen. Det är också därför vi har rest runt och föreläst på bland annat pridefestivaler. Vår förhoppning är att detta innebär en omfördelning av tillgångar i praktiken, bland annat till hbtq-personer som inte kommer från medelklassen eller överklassen.
Men boken handlar inte bara om hbtq-personer eller hbtq-rörelsen. Den har även fått stor uppskattning från ombildade kärnfamiljer, personer i poly-relationer, frivilligt och ofrivilligt ensamma föräldrar, kollektivboende och många andra som vill anpassa juridiken till sin familj i stället för tvärtom. Den har även uppmärksammats av politiskt aktiva personer som arbetar för förändring.
Boken avslutas med en normkritisk analys där vi undersöker hur familjejuridiken bidrar till att upprätthålla parnormer och kärnfamiljsnormer samt maktstrukturer kopplade till sexualitet, könsidentitet, kön, funktionsförmåga och ålder. Här är lagstiftningen i sig tydligt normbärande i och med att vissa familjer omfattas av huvudregler, andra av undantagsregler medan ytterligare andra exkluderas.
När det gäller ekonomiska klasser upprätthåller familjejuridiken istället dessa på ett djupare plan, inte genom konkreta rättsregler utan genom sin samhällsfunktion. Att undersöka detta hade krävt andra analysmetoder än de vi valde för vår bok. Vi hade gärna skrivet ett eget kapitel om klass, och även andra aspekter, men alla projekt behöver tyvärr sin avgränsning.
Vi ser fram emot fler normkritiska böcker om familjejuridik, gärna med gedigen klassanalys.
Erik Mägi och Lina-lea Zimmerman är författare till boken Stjärnfamiljejuridik – Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv
