Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Debatt Sex & hälsa

Bättre sex på wikipedia, tack!

Encyklopedin Wikipedia har potential att kunna vara den bästa sexualupplysaren du någonsin haft, men det är den inte. Johan Jönsson uppmanar fler att utveckla sexualupplysningen på svenska Wikipedia.

Det skrivs en hel del om sex på Wikipedia en vanlig dag. Bara inte där det borde. »Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sög kuk för att korta av sitt fängelsestraff«, vill en anonym person meddela omvärlden. I artikeln om kommunicerande kärl skriver någon in ett fiktivt dagboksinlägg om att ha slickat fitta. »Det smakade fisk«. Skribenten tycker inte om fisk.

»Suffixet -pa i sherpa betyder kuk«, upplyser någon. Samtliga redigeringar plockas bort inom någon minut av personer som patrullerar de senaste ändringarna på Wikipedia på jakt efter klotter, som det kallas. Mer ont är det om seriösa försök att utveckla och källbelägga de sexrelaterade artiklarna.

Jämfört med traditionella uppslagsverk är Wikipedia generöst när det gäller sexualupplysning. De svenska artiklarna får också tre, fyra gånger fler besök än RFSU:s webbsidor om motsvarande ämnen, enligt webbplatsernas egen statistik.

Det finns till exempel artikeln »Lista över samlagsställningar«, som namnger ett hundratal ställningar för olika sorters sex, med knappt tjugo illustrationer till. Kategorin för samlagsställningar har ytterligare tio separata artiklar, med allt från »skottkärran« till »ansiktsridning«. Såväl strumpbyxfetischism som underkastelse i BDSM-sammanhang har egna texter.

»Problemet med sex på Wikipedia är att de sexualupplysande artiklar som finns ofta är bristfälliga, både i kvalitet och kvantitet.«

Wikin är också mer vågad i sina illustrationer än traditionella uppslagsverk. Den som slår upp den engelska artikeln om ejakulation möts av en fotoserie som visar (i och för sig bara manlig…) ejakulation, och det finns också en illustrerande video. Sexakter är ett sällsynt undantag från vanan att ha foton på allt, och målade illustrationer har fått ta över den pedagogiska rollen. Ofta möts vi också av bilder som inspirerats av flygsäkerhetsbroschyrer, skapade av den anonyma användaren Seedfeeder. (Fördelen med det är dessutom att man slipper en ständig kamp mellan uppladdare som gärna vill att bilden på just dem ska visas i artikeln om oralsex eller pegging).

Problemet med sex på Wikipedia är att de sexualupplysande artiklar som finns ofta är bristfälliga, både i kvalitet och kvantitet. När vem som helst kan redigera Wikipedia – alla är välkomna att bidra och det är inte ens nödvändigt att registrera ett användarkonto – bygger trovärdigheten mindre på vem som skriver, och mer på varifrån de har fått sin information. Fotnoterna blir så mycket viktigare. Det är där kvalitetskontrollen finns. Sexualupplysning är ett stort ämne, och ett där det kan vara svårt att sålla de dåliga källorna från de goda om man inte vet vad man gör.

I en bättre värld hade artiklarna haft mer information och fler fotnoter som visade varifrån informationen kom. Texter som byggde mindre på fria spekulationer.

»Wikipedia har uppslagsorden »Ejakulation«, om manlig sådan, respektive ”Kvinnlig ejakulation”.«

Några exempel: Wikipedia har uppslagsorden »Ejakulation«, om manlig sådan, respektive ”Kvinnlig ejakulation”. Den sistnämnda artikeln består i skrivande stund till stor del av overifierade åsikter om hur sådan bäst uppnås. Ett annat exempel är svenskspråkiga Wikipedias artikel om analsex. En inledande beskrivning som i några meningar definierar vad aktiviteten är och hur den går till, en lite längre bit om hälsorisker och en utläggning om hur det har betraktats historiskt. Det är rimliga ämnen att ta upp, men de överskuggar texten om analsex som sådant till den grad att den bara utgör en dryg tiondel av artikelns brödtext.

Det hade inte behövt se ut så. Till exempel visar engelska och tyska Wikipedia tydligt att det finns mycket mer att lägga till.

»Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras« påpekar en mall längst upp i artikeln »Glory hole« (som definieras som »en engelskspråkig term på ett hål i en vägg mellan två rum där en man står på den ena sidan med sin penis genom hålet i syfte att ha sex med en person på den andra sidan väggen«). Den har legat där sedan 2011. Andra artiklar saknar både varnande mall och källor. En del har källor, men inte nödvändigtvis trovärdiga sådana. Många artiklar slänger sig med engelska termer, antingen för att det saknas etablerade svenska motsvarigheter eller för att skribenterna inte varit bekanta med dem.

Wikipedia är mer en process än en produkt. Ingen har bestämt att en artikel är färdig att publiceras. Man börjar smått, och med många bäckar små växer artikeln med tiden. De verkligt bra svenskspråkiga artiklarna bygger ofta på att någon eller några under lång tid gjort det till sitt uppdrag att på sin fritid förbättra uppslagsverkets artiklar. Med tid och omvårdnad kommer även de otillräckliga texterna att bli bättre, så snart någon känner sig manad att förbättra dem.

Tyvärr blir det ofta så att att processen stannar av. Nykomlingar som inte uppfyller riktlinjerna skräms ibland iväg av ett väl bryskt bemötande från mer erfarna deltagare som har glömt hur svårt det kan vara att börja skriva och hur viktigt det är att vänligt sträcka fram en hjälpande hand.

»Det skulle inte krävas särskilt många skribenter för att gå snabbare framåt än nu.«

Den som verkligen vill bidra bör sätta sig in i hur förstå hur uppslagsverket fungerar, annars finns det risk att texten tas bort. Att skriva encyklopediska artiklar är en konst. Det gäller att få till den neutrala tonen, källhänvisningarna, och se till att det inte blir en »så gör du«-guide. Släktskapet med Nationalencyklopedin eller Encyclopædia Britannica är betydligt viktigare för de aktiva deltagarna än det med andra webbplatser där vem som helst får skriva. Rent tekniskt har det dock blivit enklare att bidra. Man måste inte längre förstå wikikoden, utan kan skriva som i en vanlig ordbehandlare.

Naturligtvis har svenskspråkiga Wikipedia också en rad goda exempel på folk som under perioder gjort bra arbete på sitt håll. Klart att vi skulle kunna skriva den saknade artikeln om gnidsex eller göra artikeln om avhållsamhet längre än några meningar för att låta den spegla hur viktigt begreppet varit i delar av världen och den politiska roll det fortfarande spelar. Det skulle inte krävas särskilt många skribenter för att gå snabbare framåt än nu.

Men i den här takten lär de flesta av oss inte få se resultat innan vi når pensionsåldern.

Johan Jönsson har redigerat Wikipedia sedan 2004, och arbetar med teknisk utveckling för stiftelsen Wikimedia Foundation.


Läs mer

Nät utan naket (Ottar 2010)

Fulsexets revolution (Ottar 2011)

Fler artiklar

Artiklar Sex & hälsa

Hur hanterade RFSU aidskrisen?

När aidsepidemin kom till Sverige utbröt panik. I en ny bok kartlägger Lena Lennerhed och Jens Rydström hur civilsamhället agerade.

Krönikören Naomi Henftling ifrågasätter om Love on the Spectrum istället för att förändra, riskerar att förstärka stereotyper.
Krönika Sex & hälsa

Ge oss verklig förändring!

Krönikören Naomi Henftling ifrågasätter om Love on the Spectrum istället för att förändra, riskerar att förstärka stereotyper.

Krönika Sex & hälsa

En annan porr är möjlig

Har amatörporren reducerats till ett gigjobb på Onlyfans? Tomas Hemstad går på filmfestival och slås av kreativa upptäckarglädje.   

Närbild på Jenny Jägerfeld i svart skinnjacka.
Krönika Sex & hälsa

Kåtare med adhd

Jenny Jägerfeld om allt det positiva som inte lyfts i studier av adhd och sex.