»Familjejuridiken bygger på en Disneysaga«

När Erik Mägi föreläste om familjejuridik för RFSL som juriststudent upptäckte han tydliga brister. Dels hade han inte fått med sig de kunskaper han behövde från utbildningen, dels var det svårt att hitta litteratur som täckte in familjejuridik för icke-traditionella familjer. Så han bestämde sig för att försöka själv. Erik Mägi kom i kontakt med den normkritiska pedagogen Lina-lea Zimmerman och de skrev boken Stjärnfamiljejuridik tillsammans.

– Det finns grupper som behöver använda juridik i större utsträckning än andra. Det är de som bryter mot familjejuridiska normer, säger Erik Mägi.

En del av boken handlar om juridiska strategier. Den ger konkret vägledning i hur personer som lever i olika sorters familjekonstellationer kan ta vara på den befintliga lagstiftningen för att få skydd när det gäller ekonomi, bostad och föräldraskap.

Exempelvis ges förslag om några civilrättsliga arrangemang som personer i ett kollektiv eller en flersam familj kan använda för att få lika rättigheter till en gemensam bostad, i brist på skydd från äktenskapsbalken eller sambolagen. Det kan handla om att samäga bostaden, eller att försöka skriva in samtliga som hyresgäster i hyreskontraktet.

»När Erik Mägi föreläste om familjejuridik för RFSL som juriststudent upptäckte han tydliga brister.«

Boken innehåller även en analys av familjejuridikens utgångspunkter. För att få syn på dem gjorde författarna en metodisk genomgång av juridiken kring bland annat föräldraskap, ekonomi och arv. Dessa lagar är uppdelade i huvud- och undantagsregler, där vissa familjescenarier omfattas av huvudreglerna, andra av undantagsregler. Åter andra faller helt utanför.

Genomgången visade ett nästan löjligt tydligt mönster: Traditionella kärnfamiljer har en gräddfil genom hela lagkomplexet.

– Vi blev fulla i skratt vid flera tillfällen när vi såg hur snävt och traditionellt familjescenariot för huvudreglerna är. Det är lite som en Disneysaga där de älskande lever lyckliga i alla sina dagar, säger Erik Mägi.

Bakgrunden till att det ser ut som det gör är att huvudreglerna knöts till de familjetraditioner som fanns när lagarna skrevs. När fler sätt att bilda familj har blivit accepterade har de reglerats genom tillägg.

Ett exempel gäller lagkapitlet om hur föräldraskap fastställs. Huvudregeln i den gäller för heterosexuella par som får barn inom äktenskapet. För dem antas maken till den som bär barnet automatiskt vara förälder. Den första undantagsregeln handlar om sambor, som kan bekräfta faderskap genom ett enkelt förfarande. Paragraferna därefter handlar om föräldraskap vid insemination och IVF-behandling. Sist i kapitlet anges reglerna för två kvinnor som får barn med hjälp av svensk sjukvård.

»Genomgången visade ett nästan löjligt tydligt mönster: Traditionella kärnfamiljer har en gräddfil genom hela lagkomplexet.«

Flera scenarier faller utanför reglerna om fastställande av föräldraskap: Ensamstående kvinnor som får barn med spermadonator, par som får barn genom surrogatmödraskap och barn med fler än två föräldrar.

Erik Mägi och Lina-lea Zimmerman menar att det har blivit dags för en normkritisk storstädning av familjejuridiken.

– Det handlar om att inte nöja sig med att vissa konstellationer läggs till, utan att se över huvudreglerna, säger Erik Mägi.

– Man skulle behöva gå igenom det övergripande syftet med lagstiftningen på varje område. I dag kan exempelvis barn bli av med viktiga vuxna. Det är onödigt. Man skulle kunna ta tag i det, och tänka »vad är ett barnperspektiv i den här situationen?«, säger Lina-lea Zimmerman.

Fatima Grönblad är frilansjournalist

Läs artikeln Stjärnfamilj bortom lagen här!