»Vi har rätt att drömma om ett bättre land«

Verena El Amil är bara 26 år, men har redan lagt grunden för en ny politisk ordning i Libanon. Allt börjande med att hon bestämde sig för att starta en sekulär rörelse på juridiska fakulteten på Université Saint-Joseph i Beirut. Verena El Amil saknade alternativ till dagens partiväsende, som är uppbyggt kring släktskap och religion.

— De två politiska blocken i Libanon präglas av sekterism, homofobi och antifeminism. Jag kände mig inte alls hemma med deras politik. Men när jag skulle rösta på universitetet så fanns inget annat att välja, säger Verena El Amil när vi äter lunch på ett kafé i centrala Beirut.

Istället för att bara betrakta politiken från sidan, eller uppgivet lämna landet som många andra unga gjort, bestämde sig Verena El Amil för att agera. Rörelsen spred sig snabbt. Snart fanns ett nätverk med sekulära klubbar på nästan alla universitet i landet.

— Vi skapade ett politiskt alternativ som tydligt prioriterar mänskliga rättigheter och står upp för hbtqi-rättigheter och feminism.

Rörelsen växte till ett politiskt parti som fick stora framgångar i studentvalet. Verena El Amil menar att universitetet borde vara navet för politiska idéer.

— Det största problemet i Libanon är sekterismen. Det finns 15 olika religiösa lagar som styr privatlivet, och särbehandlar kvinnor och män beroende på religion. Detta trots att vår konstitution säger att alla människor ska behandlas lika. 

Verena El Amil, som själv är medlem i Beiruts advokatsamfund, menar att det finns grundstenar i ett demokratiskt samhälle, som saknas i Libanon.

— Vi behöver separera religionen från staten och ha ett oberoende rättsväsende. Det är centralt för att kunna bygga ett nytt land. I dag är Libanon inte en demokrati.

I oktober 2019 protesterade tiotusentals libaneser och krävde ekonomisk rättvisa, ett slut på korruptionen och regeringens avgång. Verena El-Amil deltog i protesterna, och bestämde sig för att ställa upp som kandidat i lokalpolitiken.

— Jag konkurrerade mot alla traditionella partier i Beirut, men ändå lyckades vi få 70 procent av rösterna i stadsdelen Achrafieh. Det räckte inte för att få en politisk post, men det var en bra kampanj!

2022 ställde Verena El Amil upp i riksdagsvalet, men hon berättar att hon blev förlöjligad på grund av sin ålder och flyttade som kandidat till ett distrikt där ingen visste vem hon var. Men 26-åringen har inte gett upp hoppet. Hon ser tydliga resultat av rörelsen.

— När jag började på universitet var de flesta studenter homofoba och bejakade sekterismen i landet. Nu är normen att vara för mänskliga rättigheter och hbtqi-rättigheter. Det är en tydlig skillnad.

Ida Måwe är chefredaktör på Ottar.