»Putin låter Tjetjenien bli en experimentverkstad«

Tortyr och offentlig uppmaning till mord – den senaste tidens brutala förföljelser av homosexuella män i Tjetjenien kan vara den allvarligaste någonsin i regionen. Efter en omröstning i går kräver EU-parlamentet att Rysslands Vladimir Putin ska stoppa utrensningen, och EU-länderna ska erbjuda de förföljda skydd.

Händerna stod tätt i luften i EU-parlamentets kammare i Strasbourg på torsdagen. Då röstade ledamöterna med klar majoritet igenom en resolution där de uppmanar Ryssland och tjetjenska myndigheter att utreda och sätta stopp för förföljelsekampanjen mot homosexuella.

– Det som händer i Tjetjenien är absolut oacceptabelt. EU har ett väldigt stort ansvar att agera. Det handlar om vår grannskapspolitik och vi kan inte stillatigande se på vad som sker, säger Cecilia Wikström (L) som är en av flera svenska EU-parlamentariker som engagerat sig i frågan.

Den senaste tidens rapportering om den brutala förföljelsen av hbtqi-personer i Tjetjenien har skakat Europa. Den information som nått omvärlden genom ryska oberoende medier och människorättsorganisationer vittnar om en systematisk utrensning av framför allt män som pekats ut som homosexuella.

»Det som händer i Tjetjenien just nu är värre än något vi tidigare hört om i Europa.«

Minst hundra män rapporteras ha förts bort och utsatts för tortyr, misshandel och förnedring i illegala fängelser – och tvingats ange andra homosexuella. Minst tre har bekräftats döda. Vissa har återförts halvt ihjälslagna till sina nära med en uppmaning till familjerna att begå mord.

De tjetjenska myndigheterna har avfärdat de här påståendena. »Det går inte att förfölja och fängsla personer som helt enkelt inte existerar i republiken«, sa en talesperson för republikens ledare Ramzam Kadyrov i början av april, som svar på anklagelserna.

– Att homosexuella trakasseras, blir slagna och fängslas är tyvärr något som vi ser i andra länder och är inget nytt. Men det som händer i Tjetjenien just nu är värre än något vi tidigare hört om i Europa. Både omfattningen och det faktum att det är ett sådant samlat agerande från myndigheternas sida, är nytt, säger Evelyne Paradis som är chef på ILGA-Europe, den europeiska paraplyorganisationen för hbtqi-personers rättigheter.

»Ledamöterna uppmanar också EU-länderna att erbjuda de utsatta människorna skydd.«

EU-parlamentarikerna kräver i resolutionen att EU och medlemsstaterna använder alla sina kanaler för att sätta press på Ryssland och de tjetjenska myndigheterna. De som fängslats bör släppas och de ansvariga för förföljelsen ska ställas inför rätta. Men ledamöterna uppmanar också EU-länderna att erbjuda de utsatta människorna skydd.

– Medlemsländerna har möjlighet att utfärda skyddsvisum – man sätter en stämpel i ett pass så att den personen kan resa till EU för att begära skydd, säger parlamentarikern Cecilia Wikström och uppmanar nu EU-länderna att snabbt införa det här – och att sprida informationen om att den möjligheten finns till berörda personer i Tjetjenien.

»En sådan här ›story‹ kan snabbt dö ut så de internationella påtryckningarna måste fortsätta.«

Resolutionen är ett sätt för EU-parlamentet att uppmana EU-länderna till handling men texten är inte på något sätt lagligt bindande. EU-parlamentarikern och S-politikern Anna Hedh, som också varit engagerad i frågan, är medveten om begränsningarna.

– Jag är inte så blåögd att jag inte förstår att det produceras massor av papper med fina ord på i det här huset. Men det som är viktigt är att frågan uppmärksammas och jag hoppas verkligen att Ryssland och Tjetjenien får ta del av det här, säger Anna Hedh.

Evelyne Paradis på ILGA Europe säger att resolutionen framför allt är viktig för att hålla pressen på Ryssland uppe.

– En sådan här »story« kan snabbt dö ut så de internationella påtryckningarna måste fortsätta om Ryssland verkligen ska undersöka anklagelserna om förföljelse. En resolution från EU-parlamentet hjälper oss att hålla trycket uppe, säger hon.

»Det här hänger samman med den politik som Putin har fört mot hbtqi-personer under väldigt lång tid.«

Resolutionen kan också ses som en markering i förebyggande syfte.

– Man måste komma ihåg att det här hänger samman med den politik som Putin har fört mot hbtqi-personer under väldigt lång tid. Nu låter han Tjetjenien bli en experimentverkstad genom att attackera mänskliga rättigheter. Det måste vi markera så tydligt som vi bara kan emot, sa parlamentsledamoten Fredrick Federley (C) i debatten som föregick omröstningen.

Omröstningen i parlamentet skedde med handuppräckning. Därför är det inte känt exakt hur många av de 751 ledamöterna som röstade för resolutionen. Men Anna Hedh uppskattade händerna i luften till runt 75 procent. Eller om man så vill – att en fjärdedel inte ställde sig bakom resolutionen.

– Jag tycker att det är skrämmande att det finns folk i EU-parlamentet 2017 som fortfarande inte kan acceptera att kärleken är fri och att alla har rätt att älska vem man vill, säger Anna Hedh.

 

Charlotta Asplund Catot är frilansjournalist i Bryssel

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!

Ottar i Qiozk