Tomas Hemstad_Donny the punk Stephen_Donaldson_1984_HALV.jpg

Stephen Donaldson aka Donny the Punk juli 1984.

Prison Punk

I USA, ett land besatt av att låsa in sina medborgare, har fängelser fått en egen mytologi med ett eget moralsystem. Tomas Hemstad undersöker vad kulturen runt män i fängelse berättar om maskulinitet, makt och sexuellt våld.

Den homosociala fängelsemiljön har ofta varit en mer tillåtande zon för berättelser om samkönade relationer än samhället utanför murarna. I USA, där fängelsestraffets avskräckande effekt tillskrivs en enorm vikt, föddes snart helt egna filmgenrer om hjältar som klarade sig igenom systemet, flydde eller lät sig knäckas. 

   I verkligheten är våldtäkter inom det straffrättsliga systemet ett enormt problem. En mätning från 2011 visade att fyra procent av alla män som satt fängslade i USA blir utsatta för sexuellt våld, med enormt lidande till följd. Det sexuella våldet har blivit en del i fängelsets avskräckande effekt, en vidrig förlängning av lagens långa arm. Men inom film har våldtäkterna också blivit ett verktyg för att berätta om hur våld, manlighet och sexualitet på olika sätt hör ihop.

»Fängelsegenren är en typ av filmer där män tillåts visa ömhet och ha komplexa relationer till varandra.«

Det finns flera skäl till att fängelsegenren blev extra intressant för homo- och bisexuella män. Bortom det självklara – de sexuella övertonerna, uniformer, mer eller mindre avklädda män – så är det också en typ av filmer där män tillåts visa ömhet och ha komplexa relationer till varandra. Att filmerna dessutom skildrade samhällets utstötta och oönskade gjorde inte saken sämre. 

 

1973 genomförde psykologiprofessorn Philip Zimbardo det så kallade Stanford Prison Experiment. 24 manliga collegestudenter delades upp i lika stora grupper: »vakter« (som gavs befogenheter) och »fångar« (vars frihet och identitet fråntogs). Experimentet fick avbrytas efter bara sex dagar. Då hade både fångar och fångvaktare helt gått upp i sina roller som dominanta respektive undergivna.

   En av vakterna hade börjat kanalisera Strother Martins allsmäktiga kapten från Paul Newman-filmen Rebell i bojor, och han var inte ensam bland vakterna om att visa sadistiska tendenser. Efter 36 timmar fick den första fången skickas hem då hans mentala hälsa troddes vara i fara. De följande tre dagarna fick ytterligare tre fångar skickas hem innan experimentet avbröts i förtid. 

 

Stanford-experimentet har inspirerat mycket skrivande och film. I The Experiment, en amerikansk film baserad på tyska Das Experiment, spelar Forest Whitaker den synbart fromma och kristna Michael Barris som utses till vakt i ett liknande experiment. Adrien Brody är upprorsmannen Travis. Efter att Barris för första gången »tvingas« utöva sin makt över Travis, följer en scen där han smyger in på toaletten och känner på sin styva kuk efteråt, lika delar förskräckt och förtjust. 

 »I den människovidriga fångenskapen blir fånge och fångvaktare sina värsta avtrubbade, manliga jag.«

Även den populära HBO-serien Oz har en socialteoretisk bakgrund. Fängelseavdelningen Emerald City på Oswald Penitentiary Center bygger på filosofen Jeremy Benthams panoptikon-koncept, en konstruktion där en enda vakt i mitten av en grupp genomlysta celler skapar intrycket av att internerna alltid är bevakade (om man inte vet när man är bevakad är man alltid bevakad). Men trots den genomlysta miljön är sexuellt våld ständigt förekommande.

   Oz drar idén om förgiftade manliga miljöer till sin spets. Kanske allra mest i den löpande brutala triangelrelationen mellan nazisten Vern Schillinger, före detta advokaten Tobias Beecher och mördaren Chris Keller. Det är en trepartsrelation som leder till att de våldtar varandra, bryter varandras ben, skiter varandra i ansiktet. I den människovidriga fångenskapen blir fånge och fångvaktare sina värsta avtrubbade, manliga jag.

 

Stephen Donaldson, senare kallad Donny The Punk, född1946, var på sextiotalet del av den tidiga aktivismen runt hbt-organisationen Mattachine Society i New York. 1973 blev han gripen två gånger för att ha hållit »pray-ins« vid Vita Huset. Den andra gången i häkte blev han medlurad till en cell under föresatsen om ett politiskt samtal.

   Den natten våldtogs Donny av uppskattningsvis 45 andra interner. Samma sak upprepades nästa natt, och några av fångarna började agera hallick för Donny och sälja hans kropp mot cigaretter. Donny skadades så svårt att han var tvungen att opereras i ändtarmen. 

»Donny dog 1996 av aids och lämnade efter sig ett samhälle som inte längre kunde blunda för det sexuella våldet som frodades inom rättssystemet.«

Stephen Donaldson aka Donny the Punk juli 1984.

 »Det var första gången en manlig överlevare av våldtäkt i fängelse uttalat sig offentligt.«

När hans borgen betalades och han kom ut tillkallade han en presskonferens och berättade allt om vad som hade hänt. Det var första gången en manlig överlevare av våldtäkt i fängelse uttalat sig offentligt och storyn fick stor spridning och uppmärksamhet. Donny som var kritisk mot fängelsesystemet valde i slutändan att inte anmäla sina våldtäktsmän då tanken på att de skulle få förlängda straff gick tvärs emot hans etik.

   1976 greps han igen efter att ha pissat på en parkeringsplats och funnits inneha cannabis. I rädsla för en upprepning av traumat från hans tidigare fängelsevistelse kapitulerade Donny direkt; han accepterade rollen som »punk«, sexuellt undergiven sina cellkamrater. Dessa behandlade honom enligt Donny själv väl, och skyddade honom mot andra.

 

Rollen som punk blev en livslång identifikation för Donny. Han blev del av den gryende punkrörelsen där han fann utlopp för sina aggressioner och sin sårbarhet, genom att skriva för klassiska fanzines som Maximum Rocknroll och JD’s. Han åkte in och ut ur fängelse för småbrott samtidigt som han som aktivist kämpade emot våldtäkter innanför murarna. Donny dog 1996 av aids och lämnade efter sig ett samhälle som inte längre kunde blunda för det sexuella våldet som frodades inom rättssystemet.

»När Tobias Beecher i Oz blir Vern Schillingers ägodel, paraderas han genom cellblocket i läppstift och mascara. Han är det lägsta man kan vara i den homosociala hierarkin: En kvinna.«

Jag intervjuade en person som suttit på anstalten Rikers Island i New York en gång och han berättade om vikten av att vara tuff för att inte bli »rec«, som i recreation, underhållning för andra. 

 

I fängelsefilmer, speciellt de med gängnarrativ, är det ofta så det sexuella våldet presenteras. Den som lyckas försvara sig mot det sexuella våldet förstärker eller intar en ny maktposition, medan den som låter sig skändas förlora hela sin status, sin manlighet. 

   När Tobias Beecher i Oz blir Vern Schillingers ägodel, paraderas han genom cellblocket i läppstift och mascara. Han är det lägsta man kan vara i den homosociala hierarkin: En kvinna. I chicano-filmen Blood in Blood Out från 1993 vinner Miklo sin plågoande Big Als förtroende genom att låtsas som att han kommer att ge honom tillträde till sin kropp (»I’m gonna lick you clean/Do it bitch«) men mördar honom innan det händer. Därmed vinner han gänget La Ondas förtroende och belönas med medlemskap i brödraskapet.

 

Visa mig dina fängelser och jag kan berätta vilket sorts samhälle du lever i. Möjligtvis är det så att man kan genomlysa ett samhälle genom att betrakta hur dess fängelser ser ut, men fängelsehistorierna har något att berätta om män och våld och sexualitet som ibland äger giltighet även utanför murarna. 

   I en påtvingat enkönad manlig miljö blir bilden av hur maskulinitet skapas genom sexualiserade våldsriter, och som motsats till det uppfattat feminina, som allra tydligast. Kanske är det så att vissa berättelser, till skillnad från människor, mår bäst bakom lås och bom.

 

Tomas Hemstad är frilansjournalist bosatt i San Francisco.

 

Teckna en årsprenumeration och få en fin premie!

Trevlig läsning!

 

Ur nummer: 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu
Ottar i Qiozk

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!