Ordination: Olust

Under rubriken ”vanliga biverkningar” för ett av våra vanligaste antidepressiva läkemedel, står följande att läsa efter frossa, utslag, ledsmärta och andnöd: Sexuella störningar såsom impotens, fördröjd eller utebliven orgasm hos både män och kvinnor.

Så kliniskt. En manlig vän har nyligen fått erfara den praktiska innebörden. ”Tjejen tycker att det är jättebra, jag kan hålla på hur länge som helst utan att komma. Och jag kommer nästan aldrig heller”, sa han och skrattade lite.

Samma läkemedel som vännen använde föreslog min läkare mig efter en tids nedstämdhet och oro. Bläddrande genom FASS kunde jag hålla mig för skratt. Utebliven orgasm lät inte som tantrasex för mig, det lät bedrövligt.

”Vanliga biverkningar”, läste jag, innebar i detta fall att fler än en av hundra patienter får besvär. Det lät ju i och för sig inte så farligt, det stod ju inte 50 av 100, precis. Doktorn sa att han hade haft en patient som fått sexuella besvär i samband med ett liknande läkemedel. Jag var låg och ville inte vara låg längre. Jag testade.

Det började med en drastiskt minskad aptit och viktnedgång. Behån började glappa, jeansen hängde slappt. Ingen hunger längre, ingen längtan, ingen tillfredsställelse. Inte roligt.

Och så var det sexet. En av hundra, pyttsan. Snarare en majoritet, skulle det visa sig när jag, förvisso helt ovetenskapligt, började förhöra mig hos fler deppiga eller ex-deppiga vänner och bekanta.

—–

Det som verkligen fick mig på bättre humör, kan jag konstatera i efterhand, var att sluta med medicinen fyra månader senare. För i mitt fall skalade läkemedlet bort alla de begär som i oroliga tider ändå gav mig möjlighet till intensiv njutning, om än för stunden. Sådant som lyfter en lite ur det gråa.

”Jag kunde gnida och gnida i över en halvtimme, och om jag mot förmodan fick orgasm, blev det mest som en liten nysning”, berättade en tjejkompis. Och ett par veckor efter kurens början blev det så även för mig. Pojkvännen fick en muskelsträckning i tungan. Jag fick ont i högerarmen. Den vibrerande sexleksaken som resolut inköpts gav klent resultat.

I början fanns lusten kvar. Men det var nästan bättre när även den försvann, och därmed det mesta av sexet. För det är inte kul att vara outhärdligt kåt, att vara så nära. Ah-ah-ah … och så händer – ingenting.

Jag var på väg att bli riktigt deppig. Livet var utslätat och helgrått. Jag som älskat mat och frosseri. Jag som haft en stark sexualitet – en källa till glädje, extas och ångestdämpning. En passionerad stund i sängen med en bra partner och ett ordentligt orgasmvrål är en rätt oslagbar medicin när diagnosen lyder ”rastlös”, ”orolig” och ”överspänd”.

—–

På eget bevåg avslutade jag medicineringen. Och nästan genast återkom både mat- och sexlust – med besked! Jag åt som om jag hungrat på en öde ö, och tillbringade kvällarna i salig lycka (tyvärr har jag senare inte lyckats behålla förmågan att få 20 orgasmer på en kväll).

Förmodligen var det inte läkemedel jag behövde. Det var andra faktorer som gjorde mig till en gladare människa. Ett nytt roligt jobb, till exempel. Fast på ett paradoxalt sätt var den här perioden bra för mig. När sexlusten försvann såg jag på mitt förhållande med nya ögon. En relation kan länge få näring av ett fantastiskt sexliv, men mer måste till för att det ska fungera. Och jag funderade över vad som fanns.

Det är bevisat att antidepressiva läkemedel hjälper många ur tillstånd som kan vara livshotande. En titt på nätets många fora för samtal mellan deppade medborgare visar också att en del tycker att ett kasst sexliv är ett rimligt pris att betala för sinnesfrid. Själv kan jag bara konstatera: Aldrig mer något som tar bort mina sexuella begär, om det inte är fråga om liv eller död. Utan lidelser blir det så förbannat tråkigt att leva.

—–

Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män drabbas någon gång under livet av en depression. 1987 lanserades nya preparat, vanligtvis kallade ”lyckopiller”, i USA. Idag är det de mest förskrivna antidepressiva medicinerna i världen, enligt Forskning & Framsteg 1/04. Cirka 500 000 vuxna svenskar och 10 000 barn och ungdomar under 19 år tar dem dagligen.

Anna-Lena S

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 3 2005)