Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Essä Sex & hälsa

Ett upplyst sekel

Foto: Sandra Qvist

Sexualupplysningen har varit ett ideologiskt slagfält under hela 1900-talet. Från förbudet mot kondominformation till dagens debatt kring filmen »Sex på kartan«. Ottar gör fyra nedslag i ett upplyst sekel.

1910: Luften vibrerade av förväntan. 700 kvinnor hade köat länge, betalt 25 öre var i entré och trängt sig in i A-salen i Folkets Hus på Norra Bantorget i Stockholm. Det var torsdagen den 7 april 1910 och den anarkistiskt inspirerade ungsocialisten Hinke Bergegren tog till orda: »Kärlek utan barn är bättre än barn utan kärlek«.

Det var efter ett besök i kåkstaden Hagalund som Bergegren insett att något måste göras. I dåtidens förortsgetto hade han sett fattiga familjer med tiotalet barn leva under svåra omständigheter i smutsiga skjul. Den beryktade agitatorn gav sig ut på en föreläsningsturné om barnbegränsning. Bergegren menade att kvinnor av nöden tvingades till osäkra aborter och även barnamord. Kärnpunkten var sexualupplysningsavsnittet där han redogjorde för ett antal preventiva metoder: avbrutet samlag, en säker period (ironiskt nog totalt felaktigt angiven som 14 dagar efter mensen), kondom, pessar, svamp, vattensköljningar och »kulor av kakaosmör« (som sades ha spermiedödande effekt).

En våldsam debatt om osedlighet utbröt och Bergegren dömdes till två månaders fängelse. Året därpå stiftades en lag som förbjöd upplysning om preventivmedel. I kampen mot denna lag kom Elise Ottesen-Jensen och en grupp unga radikala läkare att grunda RFSU. Ottar reste runt på svenska bakgårdar för att agitera mot lagen och samtidigt bryta mot den genom att informera och prova ut pessar på kvinnor på utedassen. År 1955 blev sexualupplysningen obligatorisk i den svenska grundskolan.

– Det är på Elises skuldror vi står, säger Maj-Brith Bergström-Walan som arbetade tillsammans med Ottesen-Jensen.

Den i dag 87-åriga Bergström-Walan är Sveriges första auktoriserade sexolog och en legend från 70-talets rådgivningsspalter i Mitt livs novell och Kamratposten. Hon kom också att bli en av arkitekterna bakom den moderna sexualupplysning som sjösattes efter 60-talets heta sexualdebatt.

1962: »Vi är ju i alla fall kompisar«. De kommer hem till Michels anspråkslösa lya, han är trött och hans säng är smal. Michel läser tidningen medan Dominique ålar ned bredvid väggen intill honom. Han gäspar så småningom, släcker förstrött lampan och upptäcker efter en stund, helt slumpartat föreställer man sig, »så mjuk du är« och tillägger efter ytterligare en stund: »Ska vi … för vänskaps skull?«

Scenen från Clouzot-filmen Sanningen återgavs i en sensationell bok, för att gestalta samtidens nya och rena sexualmoral. I Jungfrutro och dubbelmoral från 1962, skriver Kristina Ahlmark-Michanek om samlag »för vänskaps skull«. Boken var en stridsskrift för de ungas fria sexualitet, mot kärlekskravet och de traditionella »floskler« som predikades i skolan.

Text: Rasmus Malm

Foto: Sandra Qvist

Detta är ett utdrag ur texten – läs hela essän i papperstidningen!

Den här texten publicerades i Ottar #2 2011. Beställ numret här!

Fler artiklar

Intervju Sex & hälsa

Världens knepigaste samtal?

Nathalie Simonsson aktuell med boken Världens viktigaste samtal — en handbok till föräldrar om tonåringar och sex.

Porträtt på två ansikten med gul bakgrund
Ledare Sex & hälsa

En humanitär katastrof

Hälsosituationen för kvinnor och barn i Gaza blir värre för varje dag som går.

Artiklar Abort

Myten om Frida Kahlos missfall

Konstnären Frida Kahlo gjorde tre aborter. Synen på aborterna som missfall förminskar Kahlos feministiska gärning, menar forskare.